HBQTopia

Vem är jag?
Hmm, det är en ganska stor fråga. Jag är ganska mycket. Jag är en man med mer passion än vad jag klarar av att hålla inne med, det läcker hela tiden ut i mitt arbete, mina hobbies, mina relationer. Mina vänner i gymnasiet kallade mig för fanatikern, Fanatisk vaddå? brukade jag fråga. De ryckte på axlarna och sa, vad du än gör! 

Så nu är jag fanatisk Pastor i Frälsningsarmén i Malmö, fanatisk kampsportare, fanatisk svärdsfäktare, fanatisk pappa, fanatisk poet etc ... 

Vilken läggning har jag?
Jag är hetero (beroende på vem du frågar). Men har sedan en tid tillbaka kommit ut som HBTQ allierad. dvs. en som stöder och bejakar HBTQ personer. Det låter så fånigt när man skriver det på det där sättet. Dessutom är jag övertygad om att alla är queer, för vem har rätten att bestämma vad som skall betraktas normalt.

Hur kom jag ut?
Det är inte helt lätt för en Frälsnings officer (läs präst eller pastor i en frikyrka) att komma ut som HBTQ positiv. Jag gjorde det på en Vidare utbildning där jag var tillsammans med ett tjugotal andra kollegor. Jag hade bestämt mig för att inte säga något den här gången heller, men så var det någon som sa något osedvanligt korkat och diskriminerande om HBTQ personer och hur det var en självklarhet att vi alla skulle vara emot det och så kunde jag inte hålla tyst. Med adan i halsen och svettiga handflator sa jag att jag åtminstonde tyckte att det var dags för oss som kyrka att ta emot, acceptera och välsigna HBTQ personer. En otäck tystnad fyllde rummet och efteråt fick jag ta en hel del samtal av typen, är du inte klok, hur vågar du och hur kan du kalla dig Frälsningsofficer och säga så?